”En allvarsam lek” – Sally Thorne
Jag har varit intresserad av den här boken och lånade den som ljudbok (eftersom jag har dålig koll på bibliotekens öppettider under pandemin).
Inget ont mot uppläsaren men jag känner mig rätt säker på att jag hade tyckt om boken mer om jag faktiskt hade läst den istället för att ha lyssnat på den. Uppläsarens röst kändes för monoton i mina öron för att göra innehållet i boken någon rättvisa. Ljudböcker är bra på många sätt men de gånger jag känner mig som mest engagerad i en bok eller roman är när jag läser texten framför mig och hör min egen ”uppläsarröst” i huvudet.
Detta är en minst sagt underhållande bok om två medarbetare på ett bokförlag, Lucy Hutton och Joshua Templeman, som till synes hatar och lever på att tävla med varandra på jobbet. Tävlingen går i stort sett ut på att samla information om den andre för att överlista och ständigt ligga steget före. Huvudkaraktärernas dialoger i boken växlar mellan vassa, t.o.m. direkt fientliga, och dubbeltydiga och mer eller mindre flirtiga. Det är tydligt redan i början av boken att det är mycket spänning som ligger i luften mellan Lucy och Joshua.
Boken är skriven i jag-form ur Lucys perspektiv. Det är uppenbart tidigt i boken att Lucy tycker att Joshua är väldigt attraktiv, samtidigt som hon hatar honom för att han är en kall skitstövel. Hatkärleken och rivaliteten mellan karaktärerna är vad som driver boken. Man får följa utvecklingen av Lucys och Joshuas relation och se dem gå från ärkefiender, till något helt annat under bokens gång. Det som jag framför allt roas och engageras av är dialogen mellan dem. Jag tycker verkligen att Sally Thorne har lyckats bra med att visa på nyanserna i språket och orden de använder, hur det hela tiden döljer sig något mer under ytan av det de säger till varandra, hur allt kan tolkas på minst två olika sätt. I övrigt är boken väldigt lik många andra chick-lit-böcker och romcom-filmer, vilket kanske låter tråkigt för en del men inte för den som tycker om den genren, vilket jag gör när jag verkligen är på det humöret.
Det var ett tag sen jag läste chick-lit och jag kan ibland tycka att jag har svårt att uppskatta genren, delvis för att jag tycker att många chick-lit-böcker har en rätt så identisk struktur. Det är lätt att avfärda eller se ned på chick-lit eftersom det är en genre där böcker är skrivna främst av och till kvinnor. Jag har läst chick-lit-böcker som jag har tyckt om men också sådana som jag inte alls tyckt har hållt måttet. Att böcker av en viss genre har en liknande struktur borde egentligen inte vara något konstigt. Det gjorde inte den här boken mindre underhållande eller mig som läsare mindre engagerad.
Vid en google-sökning på boken har jag läst att det kommer att göras en filmatisering och att filmen planeras komma ut någon gång 2022. Jag kan redan nu föreställa mig att den kommer att göra succé och jag kan knappt bärga mig att få reda på vilka skådespelare som kommer att ha huvudrollerna!